Vi bara lyder: en berättelse om arbetsförmedlingen av Roland Paulsen (2015)

  
Det här är första gången någonsin som jag sträckläst en sociologisk studie – fast det där är väl inte helt sant eftersom boken snarare är en personlig reflektion om en studie. Boken blir på så sätt både utlämnande och politisk på ett sätt som får mig att fastna totalt.

Nu är ju mina egna erfarenheter av arbetslöshet ganska begränsade ( fyra månader i slutet av 90-talet) men jag har ju en del professionella kontakter med den myndigheten och boken har ju inte direkt ändrat min uppfattning. I våras tog det mig tre månader att få ett namn på en person som vi kan samarbeta med och sedan hann detta namn ändras två gånger innan kontakten rann ut i sanden – utan ett enda fysiskt möte … Och då är det ändå jag som erbjuder ett för dem förmånligt samarbete utan motprestation.

Men jag känner igen en rad andra verksamheter i beskrivningarna också – både andra statliga myndigheter, kommunal verksamhet och privata aktörer. Sammantaget formulerade den här boken en hel del av det som jag själv tänkt tidigare. Men ska vi nöja oss med att verkligheten ser ut så här. Det blir ju lika förödande för dem som arbetar där som för dem som söker hjälp. Eller borde vi helt enkelt avskaffa arbetsmatchningen (som ändå ofta sker privat) och istället benämna myndigheten Arbetslöshetskontrollen – den här uppfattningen verkar ha fler anhängare än bara mig enligt boken..

”Vi bara lyder” är en briljant existentiell skärskådning av en myndighet där tjänstemän nitiskt tvingas följa absurda regelverk de själva inte tror på och där de som klarar sig är de cyniska och positiva, de som inte tänker. Handläggarna försöker att inte ställa sig frågor om meningen och värdet med verksamheten. Om den erfarna ungdomshandläggaren Lillemor blir arg på något föredrar hon att gå till gymmet. ”Och svettas. För då tänker man på någonting annat. Då frigörs hormoner, man rensar huvudet och man får en annan distans. Så sover man gott trots allt.”

Ur Isabelle Ståhls recension i SvD 10 mars 2015 Tillgänglig på Internet: http://www.svd.se/arbetslivets-myter-punkteras-briljant

Annonser

2 reaktioner till “Vi bara lyder: en berättelse om arbetsförmedlingen av Roland Paulsen (2015)

  1. Frågan är väl egentligen om vi verkligen behöver arbeta så mycket! – vilket vi inte skulle behöva om vi ”effektiviserade” ordentligt. Så varför jobbar/slavar vi så mycket? Jo, enbart för att underhålla ett föråldrat system, dvs hålla ett samhällssystem som just nu raseras långsamt, långsamt under armarna ett tag till…
    Vi borde på allvar diskutera den viktiga frågan ”varför jobbar vi så mycket när vi inte skulle behöva det?” – men istället fortsätter vi fokusera på att vi ska jobba MER..!
    Om vi ändrade på dagens föråldrade system, så skulle vi nog inte behöva arbeta mycket mer än några timmar i… månaden(!). Va, vad sa jag nu? Är det sant? Ja, givetvis. Men visst kräver det stora, positiva, förändringar av vårt nuvarande slav- och skuldsystem!
    Tips: Läs gärna någon av Roland Paulsens utmärkta böcker (”Arbetssamhället” och ”Vi bara lyder”). Eller varför inte se den bästa(!) dokumentären som hittills gjorts: ”Zeitgeist Moving Forward” (2 h och 41 min på Youtube, textad på över 40 språk).

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s