Vad har du i din bokhylla?

  

Jag har alltid tyckt att bokhyllan säger någonting om en människa. Är det en person som tycker om att läsa? Föredrar hon ordentliga pärmar eller är hon pocketoman? Vilka böcker är viktiga nog att spara? Står de i ordentliga rader i bokstavsordning eller fyller de varenda centimeter så att hyllplanen bågnar? Lite försynt brukar jag försöka kika i nya bekantskapers förvaringsutrymmen för att skapa mig en bild av vilka de är som läsare. Ibland blir det bara en bekräftelse av den personlighet som jag redan sett och ibland är det högst förvånande …

Den senaste chocken var när jag upptäckte Sidney Sheldon hemma hos min pappa – fast jag fick ju rätt snart inse att det inte var de gamla tantsnuskromanerna från 80-talet utan betydligt mer seriösa verk – tack och lov, jag var lite orolig där ett slag … Hmmm, det där är ju också ett intressant ämne – alla de värderingar vi lägger i vilken sorts böcker som vi tycker om och läser. Varför i hela världen skulle jag inbilla mig att jag har rätt att värdera någon annans tycke och smak?

Men vad säger då min bokhylla om mig? Det första jag får konstatera är ju att den börjar bli lite ålderstigen – och nu menar jag inte den fysiska möbeln. Sedan ljudböckerna gjorde entré i mitt liv så har det inte tillkommit så många gjorda av cellulosa. De intressantaste finns bara i en digital form och de är betydligt svårare att hitta för en nyfiken besökare. Det andra är att en majoritet är pocketvarianter – inte i första hand en spegling av min ekonomi (jag har alltid prioriterat böcker framför oviktigare saker som mat och husrum) utan snarare för att de får plats även i ganska små handväskor. Jag har aldrig kunnat tänka mig att åka kollektivt utan tillhörande läsning. 

Det slår mig också att varenda bok förmedlar en sinnesstämning. Jag minns när och var jag läste och många gånger också hur den fick mig att känna. Genom att bli lästa så har de blivit en del av mitt minne och också präglat vem jag är. Böcker har verkligen stor inverkan på mig … Den här aspekten av läsandet går dock inte att se i någon annans bokhylla, möjligtvis kan vi nå den genom att samtala om det, men jag är inte så säker på att allt går att verbalisera. Jag tror till exempel inte att jag själv skulle kunna förklara hur exempelvis ”Återstoden av dagen” av Kenzo Ishiguro har förändrat min värld men jag blir varm av minnet ….

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s