Kris och utveckling av Johan Cullberg (5:e upplagan 2006 – ljudbok 2011)

Det här är en verklig klassiker inom den psykologiska litteraturen med sin första upplaga från 1975. Min allra första kontakt med boken kom under min utbildning till sjuksköterska i början av 90-talet och den var då helt omvälvande för min syn på vad som är en kris och hur den professionelle kan förhålla sig till den krisdrabbade. Under de tjugo år som följt har jag flera gånger haft anledning att återvända till den. Både yrkesmässigt och privat har den hjälpt mig att normalisera skrämmande reaktioner och att förbereda mig på vad som komma skall. Johan Cullberg blev ju dessutom en föregångsgestalt inom psykiatrin med hjälp av böcker såsom Dynamisk Psykiatri, Skaparkriser och Mitt psykiatriska liv och har som sådan kommit att få närmast en idolstatus i mitt liv.

När jag nu för första gången lyssnar på den som ljudbok får jag en hel del intressanta insikter. Under de första tre fjärdedelarna av boken är Johan Cullberg själv uppläsare, för att sedan ersättas av Tom Fahlen som läser sitt eget kapitel om katastrofpsykiatri. I båda fallen är ju dessa ämnesexperter snarare än professionella uppläsare, vilket naturligtvis märks genom en ganska torr och akademisk uppläsning men samtidigt är detta STORA män inom mitt område så nog är jag fascinerad alltid. En annan sak som slår mig – för första gången – är hur denna bok börjar gå ur tiden. De delvis ålderdomliga formuleringarna och betoningen av mammans roll för spädbarnet gör att boken känns daterad. Risken är därför att en del lyssnare faktiskt ger upp istället för att ta till sig den nödvändiga livskunskap som döljer sig här. 

För mig betydde den här boken att jag orkade sega mig igenom en av mitt livs värsta separationer. Det stod ju faktiskt att det kommer en tid när det allomfattande mörker som jag befann mig i, inte längre skulle dominera min värld. Jag levde på det hoppet och en dag visade det sig dessutom vara sant. Idag har jag tagit mig igenom fler kriser i mitt liv, jag har också fått stå bredvid och se andra överleva mot alla odds och även om man idag vet att krisens uttryck är oerhört individuell så menar jag att Cullbergs fyra faser fungerar väl som utgångspunkt. Men nästa gång jag läser om den så blir det nog mest som kuriosa tyvärr …

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s